Det är så sant...

Sitter här en lördagkväll och roar mig med att surfa runt bland diverse olika bloggar, samtidigt som jag håller ett öga på FB. Hittar en blogg där jag läser om ett samtal mellan en 7 åring och en pappa där 7 åringen frågar vad pappa håller på med framför datorn och pappan ger standard svaret, att han jobbar lite, vilket han ju ofta gör framför datorn. Men i själva verket var det så att han var inne på FB + att han var inne på ett diskussionsforum.....oj, så jag känner igen mig i detta. Visst är det så att jag använder datorn mycket både i jobbet och till skolarbete....men samtidigt är det ju precis som den här bilden säger. Mina vänner finns i datorn!!!

Så tråkigt jag skulle haft i kväll när P är borta och änglarna sover om jag inte haft min "lilla rosa". Så jag fortsätter surfa runt och prata lite med mina vänner som är online.

Kram från en allt som oftast uppkopplad Tjattrin!

Senare i natt...

Nu är klockan alldeles för mycket och jag skall alldeles strax krypa ner under täcket och sova några timmar. Men vilken kväll!, först mys med tjejerna sedan dansat hela kvällen lång och avslutat med en skön promenad hem, kan det bli mycket bättre!?!. I kväll har jag varit en glitter pingla och det känns som att det varit lite, lite av det på slutet så det var välbehövligt. Alla kan behöva få glittra lite emellanåt. Nu har dock jag glittrat färdigt för idag och drar täcket över huvudet.....

Godnatt världen!

//Glitterpinglan Tjattrin

Egentligen....

Så önskar jag just nu att jag befann mig på väg upp till Vålådalen med alla härliga ungdomar för en helg fylld av diverse aktiviteter och alltför lite sömn. Men för första gången på flera år så missar jag det hela....och jag missar min underbara "rumskompis". Det är få människor som jag mött i mitt liv som jag har skrattat så gott med, längtar redan till i höst då vi förhoppningsvis delar rum igen.

Istället för att tillbringa helgen på utbildning så skall jag nu ikväll ut och partaja. Känns inte så tokigt det heller....det är första gången på väldigt, väldigt länge, jag skulle tro att jag inte partajat ordentligt sedan min egen 35 års fest....men fullt så hysteriskt skall det inte bli ikväll. Bara lite lagom ;).....

Nej nu är det dags att packa ihop lite saker och åka in mot stan. Har en känsla av att det kommer att bli några rader till...senare i natt....

Kramar Tjattrin!

Men då så....

Då var första steget taget...

Jag har varit på GOLDS!!!! ...

Hurra vad det känns bra.


// Kramar från en nöjd med sig själv Tjattrin

Åhhh....aaaajjjjj.....

Igår var det något som bara flög ur min mun när familjen kom hem. -jag kan gå ut och skotta!...vart det kom ifrån vet jag inte riktigt, förmodligen är det så att jag känner att min totalt försummade kropp behöver få börja röra sig igen. Vad kan då möjligen vara bättre än att skotta lite, så jobbigt kan väl inte det vara!?!. För er som varit hemma hos mig vet ni att det är lite att skotta.....sagt och gjort, på med kläderna det var och sen ut.

Så bra det känndes när jag efter ca en timme fick gå in och allt var klart....men hur tror ni att det känns idag? just det aj, aj, ja....min kropp värker, mina armar känns som bly och min rygg tror att den skall gå av!....men det postitiva är ju att jag faktiskt känner att jag har en kropp....det betyder också att nu har jag inga ursäkter längre det är bara att ta sig i kragen och masa sig ner till Golds.

Men förutom att man måste skotta så ÄLSKAR jag snön, den är som magisk på något vis och den gör mig på bra humör, vilket man kan behöva när man inte får sova på nätterna :)....så för mig får det gärna fortsätta snöa ett bra tag till....

Kram Tjattrin!

Jobbiga avsked...

Idag var det lite jobbigt för både mig och andra kollegor. Vi hade nämligen avtackning för två av våra andra kollegor.....inte alls kul! speciellt inte när man trivts så otroligt bra ihop. Blir svårt att hitta några som kan fylla er plats. Men så här är det, vissa blir kvar och andra väljer att gå vidare mot nya utmaningar. Som tur är så kommer dessa två underbara människor att även fortsättningsvis finnas kvar i mitt liv och det är jag oerhört tacksam över. Men då man är mitt upp i det, då hjälps det inte, då kommer dessa förhatliga tårar som bara strömmar ner över kinderna. ...och jag kan lova att det var många blöta kinder i kyrkan i dag. Avsked är så jobbiga, ibland vill man bara göra det så fort som möjligt - och ibland försöker man dra ut på det så länge det bara går. Men till Rödtott och Gudmor vill jag bara säga att ni kommer aldrig att bli av med mig.....och förmodligen inte jag med er heller!!!

Kramar kramar kramar......

//Från en rödögd Tjattrin

Förvandling

Egentligen är det så att det är mycket få saker som gör att jag blir riktigt arg och förbannad, för det mesta är jag en go, glad och rätt så trevlig Tjattrin, om jag får säga det själv. Men sen är det så att vissa saker gör att det kan ske en förändring på den fronten, ja, man kan väl utan att ljuga påstå att det ibland sker en "förvandling"....och då blir jag till en "Tigrinna". Denna förvandling sker ofta när det är så att det har hänt mina barn något.

Tyvär är det så att lite av denna förvandling skett under de senaste två veckorna efter det att min älskade prins som vanligtvis är en glad unge, utan större problem, kommit hem och helt plötsligt säger till mig - det är två killar i klassen som är dumma med mig, de säger att de skall döda mig! Någonstans här börjar min förvandling....Till saken hör att han sällan eller aldrig säger mycket om vad som hänt i skolan, än mindre brukar han säga att det är någon som varit dum. Med andra ord var detta något som han tyckte var riktigt jobbigt. Sen går det några dagar och han kommer hem och säger att en kille har slagit honom....här får jag som mamma så fruktansvärt ont i hjärtat. Vad är det som händer på skolan egentligen?...var har vi de vuxna?
Nu kan man nog säga att min förvandling är genomförd och jag är nu en Tigrinna som inget hellre vill än att skydda min lille prins. För visst är det så man känner !?!

Som förälder är det klart att man är medveten om att ens eget barn också kan ha sina stunder....men samtidigt gäller det att faktiskt lyssna in dem och ta dem på allvar när de upplever att de befinner sig i en situation som de inte tycker om, eller klarar av.
Frågan jag hela tiden ställer mig är vad kan vi som vuxna göra för att klimatet inte skall vara så fruktansvärt hårt, jag menar han är 6 år!!!! han har hela skoltiden framför sig.....

Jag kan bara konstatera att jag inte skulle vilja vara i min lille prins kläder och jag kommer att fortsätta vara en Tigrinna som vill skydda honom, alltid, alltid, alltid!!!

Kram från en Tigrinnan till mamma!

//Tjattrin

En av dessa dagar...

som jag helst av allt vill glömma, åtminstone vissa delar av den. Den där jag återigen blir påmind om att efter det att W kommit till världen så är det något som spökar i min kropp och ger mig på tok för högt blodtryck!. Detta gör mig både irriterad, ledsen och samtidigt lite eller kanske rätt mycket arg. Vilket bara det i sig säkerligen inte alls är bra. Men stort tack till den kvinnan på apoteket som faktiskt både lyssnade och sen fick mig att förstå att nu är det bara till att äta de små pillren, (som jag i ärligheten namn struntat i att ta, av diverse olika anledningar) så vi får se om det blir någon förändring inom de närmsta veckorna.

Annars var dagen bra, fylld med allt från W första vaccination, huva vad jag tycker att sånt är jobbigt, det gör ont i hela mig när det handlar om att någon av mina barn får sprutor, eller ännu värre, när det är dags för tandläkarbesök! (just tandläkarbesök skulle jag nog kunna skriva en hel roman om). Dessa sysslor lämnar jag gladeligen över till P. Men W var hur duktigt som helst och efteråt åkte vi på babyrytmiken och träffade en hel drös med småpolare.....hur söta är de inte!, hjärtat vill som bara svämma över när man ser på dem.

Jag unnade mig också att klippa och färga håret och det blev så BRA!....kul när man blir nöjd, stort tack till M, du är super!....så ikväll får jag lägga mig i sängen och nanna med vetskapen om att jag har alldeles för högt blodtryck...men att jag är jäkligt snygg i håret!!!

Kramar till alla som behöver!
//Tjattrin

Borta bra...

...men hemma bäst!, va skönt det är att det faktiskt är så. Denna helg har jag hunnit med en hel massa, inte bara kört bil. Förutom att möta kollegor från andra delar av landet i Sigtuna fick jag träffa Marie och se hur hon har det och jag måste säga att jag nog aldrig har sett ett mindre rum, men gulligt var det. Vi fick några mysiga timmar ihop i ett Uppsala som visade upp sig i ett strålande väder, då vi tog oss en härlig promenad och sedan hamnade på ett fik där vi pratade om allt som händer i våra liv. Det går inte att komma ifrån att det inte riktigt blir samma sak på telefon, så nu kommer det nog att bli lite fler resor neröver, framöver.

På lördagseftermiddagen var det sedan dags för mig att ta mig ut till Lugnet - det heter faktiskt så, visst låter det härligt!. Är lite imponerad av mig själv faktiskt över att jag utan större problem hittar, hit och dit. Vanligtvis är det ju inte jag som kör om det är familjen som är ute och åker, vilket innebär att jag kanske inte alltid har full koll på hur kartan ser ut....men det brukar som lösa sig ändå. Väl i Lugnet väntade Lisa med familj, vi har nog inte träffats på tre år...fast så känns det inte, kan bero på att telefonen går varm oss emellan. Här blev det middag och sedan hamnade vi framför Körslaget, var det verkligen rätt kör som åkte ut?....bara undrar.

Idag var det så dags att åka hemöver, blev natruligtvis ett stop i Birsta men är lite förvånad över att jag kom ut från IKEA med endast 4 stycken plastlådor.....sedan förbi ännu en av mina vänner innan jag var hemma hos familjen igen. Ja, och nu ligger jag här i sängen och tänker "borta bra men hemma bäst".....

Kramar Tjattrin!

P.s Måste ju bara säga att jag har världens bästa Walter, han har varit bästa möjliga reskamrat D.s

Träsmak...

är det ju lätt att man får när man som jag idag först suttit i en bil från kl.08.30 till 15.00...sedan fortsätter man med att sitta på ett möte fram till kl.22.00....jag känner mig stel som en pinne!.
Annars så har dagen gått överförväntan bra, W har skött sig exemplariskt och varit snäll både under resan hit tiill Sigtuna och även under mötet...nu känner jag dock hur John Blund börjar närma sig och det skall bli fantastiskt skönt att sova. Hoppas bara att junior också tycker det.

I morgon får det defintivt bli en vända in till Sigtuna, finns inget gulligare ställe, det är ju som att gå runt i ett litet dockhus. Nä, mycket mer än så har minsann inte Tjattrin att komma med idag, så jag säger tack och gonatt!.

Kramar på er alla!
//Tjattrin

Godmorgon...

....världen. Så har man fått vakna upp till ännu en dag och för ovanlighetens skulle så känndes det inte helt motigt att kliva upp heller, trots att klockan inte stod på mer än 05.20!.

Ibland så lyser flitens lampa över en, har redan hunnit med att både förbereda dagens lunch till mina studiekamrater samt satt i gång den för mig helt ovärderliga, torktumlaren. Allt detta medan min familj lugnt sover vidare...ja inte W förstås, han är ju faktiskt anledningen till att man kliver upp vid denna tid på dygnet, jag anledningen till att man är vaken på de mest konstiga tider överhuvudtaget. Man kan inte låta bli att längta tills.... om några år när man får sovmorgon!. Just nu är det allt lite dåligt med den varan.


Idag ska det pratas gudstjänst i alla dess former, varför, när, hur, var, vilka. Har en känsla av att det kan bli mycket spännande. Sen är det otroligt skönt med lite vuxet sällskkap också....man blir ju lätt lite isolerad. Dagen kommer sedan att avslutas med att jag och W packar för att imorgon ta oss ner till Sigtuna och sen tillbringar vi helgen med Marie och Lisa, så mysigt!...och farmför allt kul att äntligen få träffas och inte bara prata via telefon, eller datorn.

Nej då var det dags att se till att övriga familjen tar sig upp. Ha en härlig dag alla ni där ute i den stora vida världen!

Kramar från en för dagen ...ja åtminstone fö stunden energifylld Tjattrin!

tider...

Ja, ibland går det dagar innan man skriver och ibland som nu, några timmar. Skrev senast att jag faktiskt har rätt mycket tid till mitt förfogande just nu.....men ändå lyckas jag, eller snarare så misslyckas jag med att pricka in telefontiden de har på sjukhuset, jag blir tokig!!! Vet inte vad detta beror på, om det är jag som är inne i en amningsfas som gör att jag har noll koll på saker och ting. Behöver jag upplysa er läsare om att detta är en sida hos mig som inte gör sig påmind vanligtvis.

Varför sjukhuset då....jo, för nu är det så att jag panerar att inte bli gravid igen...aldrig någonsin! Jag har fått tre underbara barn och nu är det bra. Alltså måste man se till att detta inte sker igen. För min del är det så att proppa i sig en massa hormoner går bort, blir bara sur och knäpp och går upp i vikt. Spiral - värsta jag varit med om, man skall ju tappa mensen sägs det, själv säger jag bara, ha!...och då finns det inte så mycket kvar att välja på...men känner nu att jag behöver få prata med någon klok liten doktor som kan råda mig på bästa möjligt tänkbara sätt. Men en förutsättning för detta är ju att jag faktiskt lyckas pricka in denna förbaskade telefontid!.

Annars har jag just nu en otrolig lugn kväll, maken borta och alla tre sover - samtidigt!, vilket ger mig en stund för mig själv att bara vara, se på TV, läsa eller som nu, sitta framför datorn - härligt!.

Kram från en Tjattrin som inte är så förtjust i telefontider....

Flera dagar sen senast

som jag faktiskt var in och skrev. Tycker egentligen att det bästa som finns är att få dela med mig av små vardagliga händelser till alla i min omgivning....men ibland finns inte tiden, nu kanske det inte är helt korrekt i mitt fall eftersom tid är något som jag har rätt gott om just nu...men det kanske är så att man måste vara lite inspirerad också. Vad är det då som ger en inspiration, ja en sak kan vara att nu "ler" lilleman mot oss, vilken härlig känsla det är, det är ungefär som att han säger -Mamma du är bäst i världen!....och vem vet, det kanske är precis det han tänker...

Tycker också att det är skönt att vi nu har hittat tillbaka till lite vardagsrutiner, lov i all ära, men tillslut så längtar till och med barnen efter att få gå tillbaka till skolan och kompisar och själv längtar jag efter att få somna om tillsammans med W på morgonen. Vilket var precis vad vi gjorde imorse.

Ser fram emot att på fredag åka söderöver tillsammans med W även om det nu är ett möte som är huvudanledningen så kommer jag även hinna med att träffa lite vänner....och trot eller ej så ser jag fram emot att köra! Nej, jag är inte knäpp, men jag tycker att man tänker så himla bra när man kör bil, någon som håller med?

Men innan det blir fredag så kommer min studiegrupp på besök, dessa otroligt gulliga personer som jag nu har tillbringat snart 2 år tillsammans med, tiden har gått rejält fort och jag ser fram emot majmånad när vi äntligen är klara....och vår lilla Gotlands tripp som vi planerat att göra tillsammans som avslutning på det hela.

Men då så, nu har jag delat med mig av lite vanlig "Tjattrinvardag" och tror bestämt att nu är det dags för mig att krypa ner under täcket för att försöka få mig några timmars välbehövlig sömn.

Vardagliga kramar från Tjattrin till er alla!

Idag är det lite mera skratt...

Tänk vad humöret kan ändras. Från att igår ha varit nära att brista ut i gråt för minsta lilla...så har det blivit lite mera solsken nu...även om min morgon inte startade på bästa tänkbara sätt. Vet inte riktigt vad man skall göra för att få några rutiner på lilleman. För vad gör man när han helt enkelt tycker att det är morgon kl.04.00!!!!...jag ville mest bryta ihop eftersom jag själv inte lyckats somna förrän kl.02.00 och två timmar det är lite för lite sömn för att jag skall känna mig som människa. Men, det är bara att bita ihop, när de stora åkt till skolan somnade vi om någon timme innan klockan ringde för idag hade vi minsann träff med de andra bebbarna och deras mammsisar och det vill man bara inte missa.

Det är så skönt att sitta där bland dessa fantastiskt trevliga tjejer och inse att man inte är ensam om att känna sig trött, sliten, och ibland som den ensamaste personen i världen....de känner likadant!!!....vi hade några mysiga timmar tillsammans då det fikades rejält...nu får man nästan prestationsångest när det blir ens egen tur att ha dem här hemma för A hade typ...det största kakfatet i hela världen :)

Så idag har jag fått skratta ordentligt och det är så skönt! Tack för det alla härliga mammor.

Kramar på er alla...
//Tjattrin

Klump i halsen...

Har jag gått omkring med hela dagen. Varför?, jo för att från och med imorgon är det någon som kommer att fattas här hos mig. Min M!!! I morgonbitti går hennes färd ner mot Uppsala som bli hennes nya adress framöver och kvar lämnar hon mig....snyft! Nu finns det ju som tur är telefoner...men det är som ändå inte riktigt samma sak. Vem ska jag nu åka till för att få den där tekoppen och de uppmutrande orden när de som bäst behövs?.

Tänk er att ni kliver in i ett rum och så står det där en person som man helt enkelt känner att, henne måste jag bara lära känna!, (sen var det ju lite ofrånkomligt också eftersom vi skulle bli arbetskamrater) så var det när jag träffade min vän....och man skulle väl kunna säga som Emil sa; "Det är du & jag Alfred" - "det är du & jag Marie".....så har det kännts och så mycket glädje men också tårar som vi har delat under dessa år.... alla åren men kanske speciellt 2007 och 2008 de kommer vi att minnas länge framöver....så mycket tok.....men så roligt!!!!!!

"Du är för alltid en del utav mig"....sjunger någon och precis så känner jag just nu, fastän du kommer att finnas alldeles för långt borta...så kommer jag alltid att ha dig nära.

Kramar till ALLA vänner - men speciellt till M!
//Tjattrin med lite tårar i ögonen....

Nytt år....

Vilket innebär en massa funderingar om vad detta år har att komma med....jag tror med all säkerhet att det kommer att bli massor att se fram emot men just nu tycker jag att det är en hel del som faktiskt hänger lite i luften.

Jag vet att jag just nu i detta ögonblick istället för att sitta här och skriva borde ägna mig åt mina studier...man har liksom lagt bort det lite under helgerna som gått, nu måste man på något sätt komma igång igen, vilket inte är det allra lättaste. Förmodligen kommer det att bli min syssla i natt när jag inte kan sova.

Sovandet ja, jag har väl aldrig i hela mitt liv haft några som helst problem med att sova - men nu! någon i familjen som börjar på W har fått mig att totalt vända på dygnet, inte helt bra, men vad gör man!?! Detta betyder att jag i natt låg klarvaken kl. 03.00 och undrade om det inte var dags att stiga upp snart.....behöverjag tillägga att när den övriga familjen tycker att det är dags att vakna, då är jag mer eller mindre halvdöd!.

Idag är det Trettondagsafton och min uppgift som jag har framför mig ikväll det är "tvättstugan", fattar inte hur vi lyckas få till den mängden med tvätt och strykning som ligger där inne...himla tur att jag tycker om att stryka!

Nyårskramar till er alla...från Tvättstuge Tjattrin!