Rådom

Jag har ett litet smultronställe som jag gärna åker till så ofta jag bara kan och det är till stugan i Rådom. Stugan i Rådom det är min pappas föräldrarhem, ett litet rött Per Albin torp mitt ute i ingenstans. Idag har vi tillbringat dagen där med sol, bad, fika, mat och framför allt så har jag träffat min kusin och det var verkligen år och dar sedan senast....närmare bestämt 7 år sedan.

Barnen har stojat i poolen...ja det finns faktiskt en sådan, jätteskönt dagar som denna...själv har jag legat i hängmattan med det underbara namnet "Fatboy" =)....det enda som grumlade det hela var de elaka små rackarns bromsarna....usch!....så ont de gör när de biter en och vilka fula bett man får som kliar som attans.

Mammsen hon har som vanligt stått för markservicen...även om min kusin gjorde maten och jag diskade så finns hon hela tiden där för att kolla om det är något som behövs...om alla är nöjda osv....önskar att hon bara skulle kunna sätta sig ner i en solstol och ta det lugnt!!! Men jag tror att detta är en total omöjlighet för henne....så hon får hållas. Men en dag lovar jag att passa upp henne lika mycket som hon passar upp oss.

Nu är vi hemma igen och barnen har precis kommit till ro....själv sitter jag och väntar på att tvätten skall bli klar för att hängas men sen då är det dags för mig med att hoppa i säng....det tar på att vara i solen.

//Kramar Tjattrin

Dimmigt....

Sitter nu här på morgonkvisten och tittar ut genom fönstret och det jag ser är dimma!....lite som mitt liv just nu skulle jag nog säga. Ganska på pricken faktiskt....men jag kan inte låta bli att tänka att det kommer att spricka upp...solstrålarna finns där bakom det vet jag, bara lite svårt att se dem just nu.

En av mina solstrålar springer nu omkring här i sin gåstol, stannar till framför mig och spricker upp i ett leende som visar att det nu finns en hel del bissingar som han kan bitas attans så hårt med. Hela jag fylls av glädje och värme, mammas lillprins tänk vad tiden går fort snart är han 9 månader.

I övrigt är huset tyst mina andra älsklingar sover....men snart kommer det att vara fullt av stoj!!!....så det gäller att ta tillvara de lugna stunderna. Det skall jag göra nu med en stor kopp kaffe i handen och en tidning i den andra.....och samtidigt hoppas jag att dimman utanför mitt fönster skall lätta.

Kram Tjattrin

Så svårt...

Ibland blir livet inte riktigt som man tänk sig. Igår gjorde jag något som var svårare än svårt. Berättade för mina barn att mamma och pappa inte skall bo tillsammans mer.....så mycket jag funderat på detta, hur man skall göra, vad man skall säga.....men nu är det gjort. Det allra svåraste jag någonsinn gjort hitills....

//Chatrin.....

Så äntligen!

Nu är jag ÄNTLIGEN klar med studierna för denna gång...och ja för ett långt, långt tag framöver. Nu är jag FÖRSAMLINGSPEDAGOG!....vägen dit har varit rolig intensiv, spännande, lärorik samtidigt som den varit sååååååå JOBBIG!, ingenting blev ju riktigt somjag tänkt när jag startade hösten -07....för helt plötsligt så var det ju någon som knackade på dörren och gjorde sin entré hösten -08. JAg säger bara stort TACK! till min familj, min studiegrupp med Johan, Iréne och Karina och vår stöttepelare Karin i spetsen, vad hade jag gjort utan er!?.....förmodligen tappat sugen totalt. Men bet ihop och fredagen den 15 maj var jag och mina kursare så äntligen färdiga. Vi fick en underbar examensdag fint väder....bra tal av ärkebiskopen...bra mat (som omväxling)...fin mässa....ja, det fanns absolut inget att klaga på. Men stor känsla av vemod infann sig också....så många av dessa underbara människor kommer jag förmodligen aldrig träffa igen...men som vi vet så finns det ju hyfsat bra sätt att ändå hålla kontakten på...typ FB! ;)

Så i måndags då var det första gången på två år som jag kännde att jag inte hade något som hängde över mig och det ni, det var en FANTASTISK känsla....och jag gjorde inget annat än gick och skrotade i pyjamas precis hela dagen...*ler*.

Kramar till er alla från en numera totalt avslappnad Tjattrin!

Äntligen....

Nu är våren här...på riktigt!!! och visst känns det underbart. Nu är det tidig morgon och jag och änglarna har stannat kvar i Rådom ytterligare en natt bara för att det är så mysigt här...om någon timma är det jag som kommer att parkera mig på trappen med näsan vänd mot solen.

Påsken har varit lugn, fylld med påskägg och annat gott, skoteråkning, solande, filmtittande och ej att förglömma lilla Olivias fina dop. Nu är påsken slut för för denna gång och vardagen har kommit åter. Vilket innebär att för mig är det bara till att sätta mig framför datorn och skriva, skriva, skriva. På måndag skall mitt PP vara inlämnat, det skall vara KLART!!!!....behöver jag säga att det brinner lite i knutarna....men tror i alla fall att jag är på god väg.

Har som alltid surfat runt en del under dessa dagar, pratat med en massa människor och många glada skratt har det blivit.....kan inte låta bli att känna att detta nog kommer att bli en fin vår.

Vårkramar till er alla!

//Tjattrin

shoppa, shoppa, shoppa....

Jo...det är faktiskt så att en dag i shoppingens tecken kan förgylla livet lite. Eller så var det dé faktum att jag fick tillbringa en dag tillsammans med min mamms som gjorde att dagen blev så bra. Kan ju även bero på att vi denna gång skippade räkmackorna (har fortfarnde inte tittat åt en räka och kommer heller inte att göra på lång tid framöver) för en helt vanlig liten burgare....och på så sätt så fick vi faktiskt lite shopping gjord.

Så nu sitter jag här med diverse nyinköp såsom, duk, höna, vas, glas m.m.....och det bästa utav allt ett par riktigt fina, snygga, härliga Jeans till MIG!!!...de som känner mig väl vet att jag hatar att köpa byxor, men nu känner jag mig så nöjd, så nöjd. Skall allldeles stax ta på mig dessa och bara gå omkring och känna mig glad, ibland kan sådant kännas som lite vardagslyx och vara välbehövligt i en lite sliten trebarns mammas liv.

Annars rullar livet på. Idag är det 1 april, tiden går fort och nu känns det faktiskt som om våren är på ingång...även om det utanför mitt fönster fortfarande är massor med snö. Jag säger bara välkommen våren!

Vårkramar till er alla!

//Tjattrin

Absolut ingenting...

...kan få mig att förstå. Varför?, vad är det för mening?, så många frågor som snurrar runt i mitt huvud...inget gör det hela begripligt.

Mina tankar finns hos E & F....om det fanns något jag kunde göra .....men det finns det inte. De har förlorat sin älskade lille son. Bara att skriva dessa rader känns så oerhört fel. Det var ju inte så här det skulle bli!!!

Jag kommer aldrig att glömma när F berättade att han skulle bli pappa, det bara lyste om honom, denna oerhörda förväntan....själv var jag ju också gravid så det fanns en del att prata om.

Men nu....fastän jag aldrig hann träffa deras lilla underverk så känns det så tomt!...och jag kan inte ens tänka mig allt som E & F har framför sig....mina tankar och mycket, mycket kärlek till ER!

//En Tjattrin med tårar som rinner....

Usch!

...varför är det så att ibland så känner jag mig som "Mållgan"...ingen rolig känsla alls. Så nu sitter jag här och hoppas att den skall försvinna illa kvickt.....

//Tjattrin

Av många olika anledningar

...har jag inte orkat, hunnit eller velat skriva på ett tag.....Sitter nu på ett rum på Sigtuna Folkhögskola och här har jag befunnit mig sedan i måndags. Nu har jag gjort näst sista veckan på min pedagog utbildning och snart, snart så är jag en RIKTIG Församlingspedagog, än så länge är jag bara fejk! =).

Men när alla andra vände hem till sina familjer i fredags då blev jag kvar här eftersom jag annars bara hunnit hem för att vända åter idag. Så helgen har jag och W tillbringat med att strosa omkring i Sigtuna och fördriva tiden på diverse olika fik. Inte en alltför otrevlig sysselsättning....men lite tråkigt har det ändå varit....saknar mina andra älsklingar.

Förra veckoslutet var desto trevligare. Då tillbringade jag tiden på ett läger i Åre med våra härliga ungdomar. Det var 10 ungdomnar och två ledare som njöt av att bara få vara tillsammans och ha det kul!. Dagarna tillbirngades i backen eller för de som inte ville vara där, med promenader...ganska så långa sådana....Lägger hit lite bilder så ni får se hur bra vi hade det.

The Girls & Jag! ......undra vilka som valde att åka upp....och ner i liften.

Nu fanns det ju några Boys med på denna resa också...men de lyckades vi inte fånga med min lilla kamera. Ja detta det var några dagar som gav mycket energi, glädje och skratt!

Nä, dags för mig att göra lite nytta...kramar till alla!

//Tjattrin

En härlig dag...

Fick vi i måndags när vi tog oss till backen. Men en sak var inte härlig och det var när jag skulle ta på mig mina pjäxor...men hur svårt kan det möjligen vara!?! Ja, det var inte lätt och jag stod nog och småsvor lite för mig själv, jag menar här har man åkt skidor i stort sett hela sitt liv och så har man svårt att få på sig sina pjäxor, så skall det väl ändå inte vara. Efter att ha kämpat för att få ner foten och då menar jag verkligen kämpa så var det bara till att kämpa med att knäppa dem...ja, ni hör! och jag kan lova att ännu mera komiskt är det de gånger min bättre hälft har varit med, då blir det en riktig cirkus efterom han verkar tro att jag bluffar när jag säger att jag verkligen inte får ner foten i pjäxan.....*suck*....men, men...väl med pjäxor på satte min stora tjej iväg i den stora backen medan lillebror och jag tog oss an den lite mindre varianten. Till saken hör också att lillebror inte har tyckt att det här med slalom har varit kul alls....snarare har han satt sig på tvären så fort det kommit på tal att vi skall till backen. Men efter i måndags så är han av en helt annan mening och undrar när vi skall dit igen...KUL!!!

Ja och efter att vi tillbringat eftermiddagen i backen blev det stan och inköp av pjäxor till M...och när vi så ändå va där kunde jag ju inte låta bli att prova ett par själv också....och ni vet, hittade ett par som känndes som vadd på mina fötter, som jag som bara gled ner i och som jag utan problem kunde spänna. Frågan är, kan det bli mycket bättre!?!...alltså fanns det inte mycket att fundera på, blev ett par fina, läckra Salomon pjuck till mig!....LYCKA!

Ja, och nu sitter jag här eller snarare så känns det som om jag skriver lite i farten. Idag är det mycket som skall hinnas med eftersom imorgon är det dags att åka på läger....och kanske är jag konstig men jag tycker att det är väldans trevligt!. Sen att jag får inviga mina nya pjuck gör ju inte saken sämre.

Skidkramar på er! //Tjattrin

Sportlov....

Så var det sportlov, vilket betyder att de stora änglarna är hemma med mig och lille W. Just nu är bara tre av oss vakna, storasyster sover fortfarande. Sportlov, då borde man absolut vara ute i den härliga vinter som vi nu har....tyvärr är det dock inte det allra lättaste när man har en liten W, att hitta på något. Idag får vi se om vi tar oss till backen och kan lämna just lille W till mormor. Pappa Peter han har tyvärr inget sportlov utan sitter på sitt kontor och gör en massa tryckerihistorier han....

Annars verkar det vara storaförkylningstider, W han snorar och hostar....och visst, klart han håller sin mamma vaken om nätterna. Undrar just om jag ser lika trött ut som jag känner mig, i så fall är det illa!!! Men på torsdag då åker jag på läger med ett härligt gäng så då kommer jag att få sova, HURRA!!!....och åka härligt mycket skidor, inget tokigt jobb jag har inte...*ler*

Nej, nu kanske det är dags att få i sig lite frukost och plocka lite här i det totalt försummade hemmet. Någon som har ett förslag på hur jag på något vis skall tycka att det är lite ...om än bara så lite kul att städa, i så fall tas de tacksammt emot.

Kramar från en sprortlovsfirande men totalt ostädande Tjattrin....

Dags för lite jobb...

Ikväll är det dags att spendera kvällen på jobbet....och tänk det är absolut inget som jag tycker känns jobbigt. Tvärtom, jag tycker om mitt jobb och mina ungdommar.....En vanlig fredagkväll som denna så har vi mellan ett 20-30-tal som kommer till oss för att bara vara, träffa kompisar eller kanske för att prata med oss som jobbar. Dessa unga, trevliga, glada, ledsna, kloka, tokiga människor ger mig så otroligt mycket ENERGI !! och jag är oerhört tacksam över att få ta del av deras liv.

Men innan det är dags för jobb så tror jag bestämmt att jag skall äta något riktigt gott....frågan är bara vad....sedan ser jag fram emot en lugn helg med familjen, kanske en skotertur, kanske en tur till backen eller kanske bara vara hemma och mysa. Framför oss ligger ju ett helt sportlov, vilket jag tror mina små änglar tycker känns jätteskönt!....

Så till er alla - önskar jag en skön helg!

Kramar en snart jobbande Tjattrin...

Vissa tankar och funderingar...

....gör sig nog bäst som endast tankar och funderingar. Saker man helt enkelt inte kan uttrycka i ord och lägga ut på sin blogg....även om det kanske är precis det man skulle vilja göra. Man kanske inget heller önskar än att man skulle kunna "bubbla över" och få ur sig allt...men nej, så kan man inte göra.

Men hur skall man göra då?....kanske är det så att man skall ta sin gamla dagbok och skriva av sig lite...kanske skall man skriva en dikt eller två....kanske skall man prata med sin bästa vän.....

Ja, det finns nog lite alternativ...men som sagt.....vissa tankar och funderingar får nog fortsätta vara just bara tankar och funderingar.

Kramar från en för stunden mycket funderande Tjattrin!

Vår vackraste Walter

Igår så hade vi så äntligen dop. Vi vaknade upp till en härligt fin och lagomt kall vinterdag. Kyrkan i Överlännäs som bara låg där och gnistrade. Det var underbart att se alla nära och kära som kommit dit för vår och för Walters skull. Dopet blev precis det vi önskat och ville.

Favvo prästen C, min vän och kollega höll ett underbart doptal till vår lille kille. Gudmor M hade skrivit och bad den finaste av förböner. Storasyster tillsammans med mig sjöng, pappa spelade piano och storebror han hällde i vattnet i dopfunten. Små uppgifter till var och en av oss på denna mycket speciella dag. Huvudpersonen denna dag skötte sig exemplariskt =)......









....även om ni kan se på en av bilderna visar på lite annat humör.

Som ni ser har jag lagt in lite bilder så att ni kan få en liten glimt från vår underbara dag. Sen att de kommer lite "hullerombuller"...är något som jag inte lyckats fixa till....får dem inte dit jag vill, någon som kan tala om hur jag skall göra?



Efter dopet var det en trött men glad och nöjd familj som åkte hem. Tyvärr blev natten inte lika kul!!! Nu härjar magsjuka i vårt hem.....USCH!!!

Så kramar från en mycket trött Tjattrin!

Vem vill...

...jag vara som pedagog? Det är en av rubrikerna som står i en av "bubblorna" som jag skall skriva om och som sen skall in i mitt PP =pedagogiska program. Just nu gör jag mitt bästa för att verkligen hinna med både skolan och mitt övriga liv, inte alltid en helt enkel kombination men jag gör mitt bästa. Dock var den här "bubblan" en av de trevligare att skriva om, kanske för att den säger lite...eller ganska mycket om min syn på människor och hur jag ser på andra.

Är det något jag hoppas så är det att jag i mitt jobb och även när jag bara är Chatrin SER de människor jag möter och att jag faktiskt är närvarande i det mötet som jag befinner mig i, om jag inte gör det så har jag helt klart misslyckats.

Finns det något värre än när man helt plötsligt blir OSYNLIG!?!...det har hänt mig och säkert har det hänt oss alla någongång. Den känslan vill jag inte på något sätt bidra till att någon skall få, alltså försöker jag verkligen vara närvarande. Även om det inte alltid är lätt.....Nej nu är det dags för mig att ta mig an nästa "bubbla".....

Bubbliga kramar från en Tjattrin som inte tycker om att vara osynlig!

Lillebror ska dopas...

I alla fall är det så storebror säger om den stora händelsen som vi har framför oss på lördag. Själv känner jag väl som de flesta mammor inför ett dop, lite lagom mycket stress. Först för att det skall städas här hemma, inte det roligaste jag vet men sen också för allt annat som skall fixas. Mat, dukning, tårtor, agendor, psalmer, blommor till borden....allt cirkulerar i en salig blandning inne i min skalle just nu. Tur att en av oss är lugn - Walter! den lille prinsen gör inte mycket väsen av sig inte. Han sover, äter och är rätt nöjd med sin tillvaro som det verkar.

Själv är jag också rätt nöjd med min tillvaro....kan inte vara annat efter att nu ha tillfrisknat så pass att jag törs äta igen. Sedan gjorde det inte saken sämre att jag i natt fick SOVA! det ni...mina snälla föräldrar tog hand om W eftersom jag idag skulle upp och iväg (jobbar ju lite)...det var guld värt. Stor puss och kram till er!

Men nu borde jag egentligen städa...eller göra något annat nyttigt, så jag säger...

Ha det bäst ALLA!

Kramar från en dopstressig Tjattrin!

Jag säger bara passa er!...för

...räkmackorna på Charm i Birsta.....Igår såg jag fram emot en härlig dag tillsammans med mamms, dotter och W i Sundsvall. Vi skulle shoppa lite kläder inför dopet nästa helg och en massa annat nyttigt eller onyttigt, beror på hur man ser det.

Det som händer är att vi kommer dit och jag hamnar i en affär där det var 75 % rabatt - lyckan var gjord, fyndad en massa till min stora tjej. Sen var det dags för W att äta lite och då passade ju även vi på, en härlig räkmacka!

Det som händer sen är inte lika roligt att skriva om. Det går inte lång tid innan det är dags för det första av toabesök.....känndes helt plötsligt inte lika kul med denna shoppingdag. Vi lyckas i alla fall göra några affärer till innan jag inser att det här är ingen idé, så adjöss med besöket på IKEA, sprang in där...bara för att gå på toa. Sen var det en bilfärd hem på lite mer än en timme då jag satt djupt koncentrerad utan att prata och alla som känner mig vet ju att det är en bedrift i sig. Väl hemma blev det först för att släppa av mamms och dotter och ....ja ett toabesök sedan hem till sängen. Där blev jag liggande hela kvällen och natten....och visst pricken över i var att jag spydde som en liten gris!!!!

Magsjuka kanske någon säger...men icke, min mamms blev nämligen dålig bara några timmar efter mig....men idag känner jag mig pigg igen, känslan var väl att jag var lite halvbakis i morse men annars är det bra....men, aldrig, aldrig, aldrig en räkmacka igen nånsinn!.

HUVALIGEN!!!!

Men trots allt PIGGELINA kramar från Tjattrin!

Dags för ett nytt.....

...strykjärn. Ja, det är väl bara så typiskt. Här har man siktet inställt på att ställa sig och få bort lite av det strykberg som ofta bildas hemma i min tvättstuga. Vad händer då?, jo mitt älskade gamla strykjärn som hitills fungerat alldeles ypperligt lägger av. Lite frustrerande eftersom jag just nu tycker att det kan vara lite svårt att hitta tid som kan spenderas just i tvättstugan. Men om jag nu skall köpa ett nytt då vill jag ha ett strykjärn modell "superbra"...här duger det inte med vad som helst inte. Om jag är totalt ointresserad av t.ex bilinköp och annat, så är det raka motsatsen här, det här är viktig saker det! =). Det måste kännas rätt i handen, vara lätt, helst skall det liksom flyga över kläderna, tror ni att det är möjligt att finna ett sådant?. Ja, i morgon blir det till att gå på "strykjärnsjakt"....och endast det bästa är bra nog.

Kramar från en strykjärnslös Tjattrin!

Men vad är det här!?!

Har ikväll suttit som så många andra och kollat på melodifestivalen och frågan som dyker upp i huvudet på mig är; Nä, vad är det här?....inte var det så att många av de här bidragen fastnar hos mig inte, tyvärr!. Men visst, jag kommer säkert att sitta och kolla de andra lördagarna också...det kan ju inte bli mycket sämre....eller?. Sen kan det ju vara så att det är mitt trötta humör som spelar in också....alla andra kanske tycker att det här var en helt fantastisk deltävling, vad vet jag.

Annars har nu lugnet lagt sig i huset, P är borta och alla änglarna sover nu. Men snart kommer nog den minsta varianten att vakna. Undrar just när man skall få en god natts sömn...oj, nu gnäller jag, men så blir det när man inte får sova ordentligt.

Nä, nu fortsätter kvällen med lite tv-tittande.

Ha en bra lördag!

Kram Tjattrin.

Den lille huliganen...

Så får jag inte kalla min lille prins säger mormor...men det gör jag ändå =).....kunde inte låta bli att ta ett litet kort på honom ...så ni får se vem det är som bråkar med mig på nätterna. Nu ser jag fram emot att kanske få en god natts sömn....fast det blir nog inte mer än ett önsketänkande.

Imorgon skall vi in till stan och träffa "prästen" för ett dopsamtal...och sen skall samma präst och jag jobba tillsammans på kvällen med alla våra ungdomar, som alltid lika kul!. Men då får den lille huliganen allt vara hemma med pappsen.

Nä idag var det inte mycket att skriva om, så ha det bäst alla!

Kramar från Tjattrin

Alldeles för tidigt!

...sitter jag nu och skriver dessa rader efter en natt som i de närmaste kan beskrivas som HEMSK! varför, jo därför att jag har ett barn som på nätterna förvandlas från den goaste av bebbar till en HULIGAN!. Jo, ni läste rätt och tänker säkert i ert stilla sinne att så illa kan det väl inte vara. Men JO! så illa är det. Vem vill vakna hela och då menar jag verkligen hela tiden av att det är någon som tycker att mamma är en "matmaskin" ...och den bästaste utav snuttar!

När det nu ändå är såhär och det känns som man ammar mest hela tiden undrar jag varför DET inte händer mig, nämligen att jag går ner i vikt!....jo, för så är det, ammar man så brukar det som bara försvinna en massa härliga överflödskilon. Men inte då!. Nä, det enda jag tappar är HÅR!, man kan hitta spår efter mig över allt.....och det är INTE kul!, skulle ju bara fattas att man förvandlas till en "flintskalligmedförmångakilosmatmaskin"....*suck*...ja, ja visst överdriver jag, men ibland känns det faktiskt som att det blir lite väl mycket.

Nu börjar klockan gå mot 05.30 och jag hoppas innerligt att jag har tröttat ut den lille prinsen så pass att vi får några timmars sömn innnan det är dags att ta sig upp och åka på babyrytmik.

Kram på er alla som just nu ligger och sover som bäst!

//Tjattrin

Man kan ju undra...

Om det är så att ungar har någon slags inbyggd förmåga av att känna av hur de på bästa möjliga sätt skall göra för att få en totalt uttröttad!. Var ju som ni redan vet ut i fredags och då kom jag inte i säng förrän på morgonkvisten och sen dröjde det inte många timmar innan de stora änlgarna gjorde sig påminda.

Väl hemma var det min tur att vara ensam eftersom P hade pokerkväll med grabbarna.....och vad tror ni händer, jo W vägrar att sova mellan kl.02.00-04.00...men hurra!....vilket betyder att idag har jag kännt mig som lite av en zombie. Så där fick man surt för att man var ut och roade sig lite!.

Frågan är om man bör lära sig något av detta, om det är så att man som småbarnsföräldrar skall hålla sig hemma....men så kan det väl möjligen inte vara, det vore då bra tråkigt. Nä, då tar jag hellre några dagar när jag känner mig zombielik.....

Kramar från en Tjattrin som hoppas på lite sömn i natt...

Det är så sant...

Sitter här en lördagkväll och roar mig med att surfa runt bland diverse olika bloggar, samtidigt som jag håller ett öga på FB. Hittar en blogg där jag läser om ett samtal mellan en 7 åring och en pappa där 7 åringen frågar vad pappa håller på med framför datorn och pappan ger standard svaret, att han jobbar lite, vilket han ju ofta gör framför datorn. Men i själva verket var det så att han var inne på FB + att han var inne på ett diskussionsforum.....oj, så jag känner igen mig i detta. Visst är det så att jag använder datorn mycket både i jobbet och till skolarbete....men samtidigt är det ju precis som den här bilden säger. Mina vänner finns i datorn!!!

Så tråkigt jag skulle haft i kväll när P är borta och änglarna sover om jag inte haft min "lilla rosa". Så jag fortsätter surfa runt och prata lite med mina vänner som är online.

Kram från en allt som oftast uppkopplad Tjattrin!

Senare i natt...

Nu är klockan alldeles för mycket och jag skall alldeles strax krypa ner under täcket och sova några timmar. Men vilken kväll!, först mys med tjejerna sedan dansat hela kvällen lång och avslutat med en skön promenad hem, kan det bli mycket bättre!?!. I kväll har jag varit en glitter pingla och det känns som att det varit lite, lite av det på slutet så det var välbehövligt. Alla kan behöva få glittra lite emellanåt. Nu har dock jag glittrat färdigt för idag och drar täcket över huvudet.....

Godnatt världen!

//Glitterpinglan Tjattrin

Egentligen....

Så önskar jag just nu att jag befann mig på väg upp till Vålådalen med alla härliga ungdomar för en helg fylld av diverse aktiviteter och alltför lite sömn. Men för första gången på flera år så missar jag det hela....och jag missar min underbara "rumskompis". Det är få människor som jag mött i mitt liv som jag har skrattat så gott med, längtar redan till i höst då vi förhoppningsvis delar rum igen.

Istället för att tillbringa helgen på utbildning så skall jag nu ikväll ut och partaja. Känns inte så tokigt det heller....det är första gången på väldigt, väldigt länge, jag skulle tro att jag inte partajat ordentligt sedan min egen 35 års fest....men fullt så hysteriskt skall det inte bli ikväll. Bara lite lagom ;).....

Nej nu är det dags att packa ihop lite saker och åka in mot stan. Har en känsla av att det kommer att bli några rader till...senare i natt....

Kramar Tjattrin!

Men då så....

Då var första steget taget...

Jag har varit på GOLDS!!!! ...

Hurra vad det känns bra.


// Kramar från en nöjd med sig själv Tjattrin

Åhhh....aaaajjjjj.....

Igår var det något som bara flög ur min mun när familjen kom hem. -jag kan gå ut och skotta!...vart det kom ifrån vet jag inte riktigt, förmodligen är det så att jag känner att min totalt försummade kropp behöver få börja röra sig igen. Vad kan då möjligen vara bättre än att skotta lite, så jobbigt kan väl inte det vara!?!. För er som varit hemma hos mig vet ni att det är lite att skotta.....sagt och gjort, på med kläderna det var och sen ut.

Så bra det känndes när jag efter ca en timme fick gå in och allt var klart....men hur tror ni att det känns idag? just det aj, aj, ja....min kropp värker, mina armar känns som bly och min rygg tror att den skall gå av!....men det postitiva är ju att jag faktiskt känner att jag har en kropp....det betyder också att nu har jag inga ursäkter längre det är bara att ta sig i kragen och masa sig ner till Golds.

Men förutom att man måste skotta så ÄLSKAR jag snön, den är som magisk på något vis och den gör mig på bra humör, vilket man kan behöva när man inte får sova på nätterna :)....så för mig får det gärna fortsätta snöa ett bra tag till....

Kram Tjattrin!

Jobbiga avsked...

Idag var det lite jobbigt för både mig och andra kollegor. Vi hade nämligen avtackning för två av våra andra kollegor.....inte alls kul! speciellt inte när man trivts så otroligt bra ihop. Blir svårt att hitta några som kan fylla er plats. Men så här är det, vissa blir kvar och andra väljer att gå vidare mot nya utmaningar. Som tur är så kommer dessa två underbara människor att även fortsättningsvis finnas kvar i mitt liv och det är jag oerhört tacksam över. Men då man är mitt upp i det, då hjälps det inte, då kommer dessa förhatliga tårar som bara strömmar ner över kinderna. ...och jag kan lova att det var många blöta kinder i kyrkan i dag. Avsked är så jobbiga, ibland vill man bara göra det så fort som möjligt - och ibland försöker man dra ut på det så länge det bara går. Men till Rödtott och Gudmor vill jag bara säga att ni kommer aldrig att bli av med mig.....och förmodligen inte jag med er heller!!!

Kramar kramar kramar......

//Från en rödögd Tjattrin

Förvandling

Egentligen är det så att det är mycket få saker som gör att jag blir riktigt arg och förbannad, för det mesta är jag en go, glad och rätt så trevlig Tjattrin, om jag får säga det själv. Men sen är det så att vissa saker gör att det kan ske en förändring på den fronten, ja, man kan väl utan att ljuga påstå att det ibland sker en "förvandling"....och då blir jag till en "Tigrinna". Denna förvandling sker ofta när det är så att det har hänt mina barn något.

Tyvär är det så att lite av denna förvandling skett under de senaste två veckorna efter det att min älskade prins som vanligtvis är en glad unge, utan större problem, kommit hem och helt plötsligt säger till mig - det är två killar i klassen som är dumma med mig, de säger att de skall döda mig! Någonstans här börjar min förvandling....Till saken hör att han sällan eller aldrig säger mycket om vad som hänt i skolan, än mindre brukar han säga att det är någon som varit dum. Med andra ord var detta något som han tyckte var riktigt jobbigt. Sen går det några dagar och han kommer hem och säger att en kille har slagit honom....här får jag som mamma så fruktansvärt ont i hjärtat. Vad är det som händer på skolan egentligen?...var har vi de vuxna?
Nu kan man nog säga att min förvandling är genomförd och jag är nu en Tigrinna som inget hellre vill än att skydda min lille prins. För visst är det så man känner !?!

Som förälder är det klart att man är medveten om att ens eget barn också kan ha sina stunder....men samtidigt gäller det att faktiskt lyssna in dem och ta dem på allvar när de upplever att de befinner sig i en situation som de inte tycker om, eller klarar av.
Frågan jag hela tiden ställer mig är vad kan vi som vuxna göra för att klimatet inte skall vara så fruktansvärt hårt, jag menar han är 6 år!!!! han har hela skoltiden framför sig.....

Jag kan bara konstatera att jag inte skulle vilja vara i min lille prins kläder och jag kommer att fortsätta vara en Tigrinna som vill skydda honom, alltid, alltid, alltid!!!

Kram från en Tigrinnan till mamma!

//Tjattrin

En av dessa dagar...

som jag helst av allt vill glömma, åtminstone vissa delar av den. Den där jag återigen blir påmind om att efter det att W kommit till världen så är det något som spökar i min kropp och ger mig på tok för högt blodtryck!. Detta gör mig både irriterad, ledsen och samtidigt lite eller kanske rätt mycket arg. Vilket bara det i sig säkerligen inte alls är bra. Men stort tack till den kvinnan på apoteket som faktiskt både lyssnade och sen fick mig att förstå att nu är det bara till att äta de små pillren, (som jag i ärligheten namn struntat i att ta, av diverse olika anledningar) så vi får se om det blir någon förändring inom de närmsta veckorna.

Annars var dagen bra, fylld med allt från W första vaccination, huva vad jag tycker att sånt är jobbigt, det gör ont i hela mig när det handlar om att någon av mina barn får sprutor, eller ännu värre, när det är dags för tandläkarbesök! (just tandläkarbesök skulle jag nog kunna skriva en hel roman om). Dessa sysslor lämnar jag gladeligen över till P. Men W var hur duktigt som helst och efteråt åkte vi på babyrytmiken och träffade en hel drös med småpolare.....hur söta är de inte!, hjärtat vill som bara svämma över när man ser på dem.

Jag unnade mig också att klippa och färga håret och det blev så BRA!....kul när man blir nöjd, stort tack till M, du är super!....så ikväll får jag lägga mig i sängen och nanna med vetskapen om att jag har alldeles för högt blodtryck...men att jag är jäkligt snygg i håret!!!

Kramar till alla som behöver!
//Tjattrin

Borta bra...

...men hemma bäst!, va skönt det är att det faktiskt är så. Denna helg har jag hunnit med en hel massa, inte bara kört bil. Förutom att möta kollegor från andra delar av landet i Sigtuna fick jag träffa Marie och se hur hon har det och jag måste säga att jag nog aldrig har sett ett mindre rum, men gulligt var det. Vi fick några mysiga timmar ihop i ett Uppsala som visade upp sig i ett strålande väder, då vi tog oss en härlig promenad och sedan hamnade på ett fik där vi pratade om allt som händer i våra liv. Det går inte att komma ifrån att det inte riktigt blir samma sak på telefon, så nu kommer det nog att bli lite fler resor neröver, framöver.

På lördagseftermiddagen var det sedan dags för mig att ta mig ut till Lugnet - det heter faktiskt så, visst låter det härligt!. Är lite imponerad av mig själv faktiskt över att jag utan större problem hittar, hit och dit. Vanligtvis är det ju inte jag som kör om det är familjen som är ute och åker, vilket innebär att jag kanske inte alltid har full koll på hur kartan ser ut....men det brukar som lösa sig ändå. Väl i Lugnet väntade Lisa med familj, vi har nog inte träffats på tre år...fast så känns det inte, kan bero på att telefonen går varm oss emellan. Här blev det middag och sedan hamnade vi framför Körslaget, var det verkligen rätt kör som åkte ut?....bara undrar.

Idag var det så dags att åka hemöver, blev natruligtvis ett stop i Birsta men är lite förvånad över att jag kom ut från IKEA med endast 4 stycken plastlådor.....sedan förbi ännu en av mina vänner innan jag var hemma hos familjen igen. Ja, och nu ligger jag här i sängen och tänker "borta bra men hemma bäst".....

Kramar Tjattrin!

P.s Måste ju bara säga att jag har världens bästa Walter, han har varit bästa möjliga reskamrat D.s

Träsmak...

är det ju lätt att man får när man som jag idag först suttit i en bil från kl.08.30 till 15.00...sedan fortsätter man med att sitta på ett möte fram till kl.22.00....jag känner mig stel som en pinne!.
Annars så har dagen gått överförväntan bra, W har skött sig exemplariskt och varit snäll både under resan hit tiill Sigtuna och även under mötet...nu känner jag dock hur John Blund börjar närma sig och det skall bli fantastiskt skönt att sova. Hoppas bara att junior också tycker det.

I morgon får det defintivt bli en vända in till Sigtuna, finns inget gulligare ställe, det är ju som att gå runt i ett litet dockhus. Nä, mycket mer än så har minsann inte Tjattrin att komma med idag, så jag säger tack och gonatt!.

Kramar på er alla!
//Tjattrin

Godmorgon...

....världen. Så har man fått vakna upp till ännu en dag och för ovanlighetens skulle så känndes det inte helt motigt att kliva upp heller, trots att klockan inte stod på mer än 05.20!.

Ibland så lyser flitens lampa över en, har redan hunnit med att både förbereda dagens lunch till mina studiekamrater samt satt i gång den för mig helt ovärderliga, torktumlaren. Allt detta medan min familj lugnt sover vidare...ja inte W förstås, han är ju faktiskt anledningen till att man kliver upp vid denna tid på dygnet, jag anledningen till att man är vaken på de mest konstiga tider överhuvudtaget. Man kan inte låta bli att längta tills.... om några år när man får sovmorgon!. Just nu är det allt lite dåligt med den varan.


Idag ska det pratas gudstjänst i alla dess former, varför, när, hur, var, vilka. Har en känsla av att det kan bli mycket spännande. Sen är det otroligt skönt med lite vuxet sällskkap också....man blir ju lätt lite isolerad. Dagen kommer sedan att avslutas med att jag och W packar för att imorgon ta oss ner till Sigtuna och sen tillbringar vi helgen med Marie och Lisa, så mysigt!...och farmför allt kul att äntligen få träffas och inte bara prata via telefon, eller datorn.

Nej då var det dags att se till att övriga familjen tar sig upp. Ha en härlig dag alla ni där ute i den stora vida världen!

Kramar från en för dagen ...ja åtminstone fö stunden energifylld Tjattrin!

tider...

Ja, ibland går det dagar innan man skriver och ibland som nu, några timmar. Skrev senast att jag faktiskt har rätt mycket tid till mitt förfogande just nu.....men ändå lyckas jag, eller snarare så misslyckas jag med att pricka in telefontiden de har på sjukhuset, jag blir tokig!!! Vet inte vad detta beror på, om det är jag som är inne i en amningsfas som gör att jag har noll koll på saker och ting. Behöver jag upplysa er läsare om att detta är en sida hos mig som inte gör sig påmind vanligtvis.

Varför sjukhuset då....jo, för nu är det så att jag panerar att inte bli gravid igen...aldrig någonsin! Jag har fått tre underbara barn och nu är det bra. Alltså måste man se till att detta inte sker igen. För min del är det så att proppa i sig en massa hormoner går bort, blir bara sur och knäpp och går upp i vikt. Spiral - värsta jag varit med om, man skall ju tappa mensen sägs det, själv säger jag bara, ha!...och då finns det inte så mycket kvar att välja på...men känner nu att jag behöver få prata med någon klok liten doktor som kan råda mig på bästa möjligt tänkbara sätt. Men en förutsättning för detta är ju att jag faktiskt lyckas pricka in denna förbaskade telefontid!.

Annars har jag just nu en otrolig lugn kväll, maken borta och alla tre sover - samtidigt!, vilket ger mig en stund för mig själv att bara vara, se på TV, läsa eller som nu, sitta framför datorn - härligt!.

Kram från en Tjattrin som inte är så förtjust i telefontider....

Flera dagar sen senast

som jag faktiskt var in och skrev. Tycker egentligen att det bästa som finns är att få dela med mig av små vardagliga händelser till alla i min omgivning....men ibland finns inte tiden, nu kanske det inte är helt korrekt i mitt fall eftersom tid är något som jag har rätt gott om just nu...men det kanske är så att man måste vara lite inspirerad också. Vad är det då som ger en inspiration, ja en sak kan vara att nu "ler" lilleman mot oss, vilken härlig känsla det är, det är ungefär som att han säger -Mamma du är bäst i världen!....och vem vet, det kanske är precis det han tänker...

Tycker också att det är skönt att vi nu har hittat tillbaka till lite vardagsrutiner, lov i all ära, men tillslut så längtar till och med barnen efter att få gå tillbaka till skolan och kompisar och själv längtar jag efter att få somna om tillsammans med W på morgonen. Vilket var precis vad vi gjorde imorse.

Ser fram emot att på fredag åka söderöver tillsammans med W även om det nu är ett möte som är huvudanledningen så kommer jag även hinna med att träffa lite vänner....och trot eller ej så ser jag fram emot att köra! Nej, jag är inte knäpp, men jag tycker att man tänker så himla bra när man kör bil, någon som håller med?

Men innan det blir fredag så kommer min studiegrupp på besök, dessa otroligt gulliga personer som jag nu har tillbringat snart 2 år tillsammans med, tiden har gått rejält fort och jag ser fram emot majmånad när vi äntligen är klara....och vår lilla Gotlands tripp som vi planerat att göra tillsammans som avslutning på det hela.

Men då så, nu har jag delat med mig av lite vanlig "Tjattrinvardag" och tror bestämt att nu är det dags för mig att krypa ner under täcket för att försöka få mig några timmars välbehövlig sömn.

Vardagliga kramar från Tjattrin till er alla!

Idag är det lite mera skratt...

Tänk vad humöret kan ändras. Från att igår ha varit nära att brista ut i gråt för minsta lilla...så har det blivit lite mera solsken nu...även om min morgon inte startade på bästa tänkbara sätt. Vet inte riktigt vad man skall göra för att få några rutiner på lilleman. För vad gör man när han helt enkelt tycker att det är morgon kl.04.00!!!!...jag ville mest bryta ihop eftersom jag själv inte lyckats somna förrän kl.02.00 och två timmar det är lite för lite sömn för att jag skall känna mig som människa. Men, det är bara att bita ihop, när de stora åkt till skolan somnade vi om någon timme innan klockan ringde för idag hade vi minsann träff med de andra bebbarna och deras mammsisar och det vill man bara inte missa.

Det är så skönt att sitta där bland dessa fantastiskt trevliga tjejer och inse att man inte är ensam om att känna sig trött, sliten, och ibland som den ensamaste personen i världen....de känner likadant!!!....vi hade några mysiga timmar tillsammans då det fikades rejält...nu får man nästan prestationsångest när det blir ens egen tur att ha dem här hemma för A hade typ...det största kakfatet i hela världen :)

Så idag har jag fått skratta ordentligt och det är så skönt! Tack för det alla härliga mammor.

Kramar på er alla...
//Tjattrin

Klump i halsen...

Har jag gått omkring med hela dagen. Varför?, jo för att från och med imorgon är det någon som kommer att fattas här hos mig. Min M!!! I morgonbitti går hennes färd ner mot Uppsala som bli hennes nya adress framöver och kvar lämnar hon mig....snyft! Nu finns det ju som tur är telefoner...men det är som ändå inte riktigt samma sak. Vem ska jag nu åka till för att få den där tekoppen och de uppmutrande orden när de som bäst behövs?.

Tänk er att ni kliver in i ett rum och så står det där en person som man helt enkelt känner att, henne måste jag bara lära känna!, (sen var det ju lite ofrånkomligt också eftersom vi skulle bli arbetskamrater) så var det när jag träffade min vän....och man skulle väl kunna säga som Emil sa; "Det är du & jag Alfred" - "det är du & jag Marie".....så har det kännts och så mycket glädje men också tårar som vi har delat under dessa år.... alla åren men kanske speciellt 2007 och 2008 de kommer vi att minnas länge framöver....så mycket tok.....men så roligt!!!!!!

"Du är för alltid en del utav mig"....sjunger någon och precis så känner jag just nu, fastän du kommer att finnas alldeles för långt borta...så kommer jag alltid att ha dig nära.

Kramar till ALLA vänner - men speciellt till M!
//Tjattrin med lite tårar i ögonen....

Nytt år....

Vilket innebär en massa funderingar om vad detta år har att komma med....jag tror med all säkerhet att det kommer att bli massor att se fram emot men just nu tycker jag att det är en hel del som faktiskt hänger lite i luften.

Jag vet att jag just nu i detta ögonblick istället för att sitta här och skriva borde ägna mig åt mina studier...man har liksom lagt bort det lite under helgerna som gått, nu måste man på något sätt komma igång igen, vilket inte är det allra lättaste. Förmodligen kommer det att bli min syssla i natt när jag inte kan sova.

Sovandet ja, jag har väl aldrig i hela mitt liv haft några som helst problem med att sova - men nu! någon i familjen som börjar på W har fått mig att totalt vända på dygnet, inte helt bra, men vad gör man!?! Detta betyder att jag i natt låg klarvaken kl. 03.00 och undrade om det inte var dags att stiga upp snart.....behöverjag tillägga att när den övriga familjen tycker att det är dags att vakna, då är jag mer eller mindre halvdöd!.

Idag är det Trettondagsafton och min uppgift som jag har framför mig ikväll det är "tvättstugan", fattar inte hur vi lyckas få till den mängden med tvätt och strykning som ligger där inne...himla tur att jag tycker om att stryka!

Nyårskramar till er alla...från Tvättstuge Tjattrin!